Några dagarn innan jul bestämde Panda att vi skulle baka. Panda hade på sig sin nya kockmössa och förkläde och vi bjöd över herr O, som ju var med oss på Kullaberg. Jag och O skötte bakandet medan Panda lekte tv-kock. Hon började med att presentera receptet, lussebullar, och några av ingredienserna. Här visar hon upp ett mystiskt gult paket och ett ägg. Panda berättar: Ta fram en bunke, gärna en som du kan sova middag i när du har bakat färdigt. Smält smör och häll i mjölk, man får dricka ett glas också om man vill. Mjölk alltså, utan smör. Sen smular man ner det gula paketet. Det luktar konstigt och smakar gammal fot så jag förstår inte varför det ska vara bra men jag fick inte ge det till katterna. Efter det vet jag inte vad man gör för sen somnade jag lite i en annan bunke. När Panda piggnat till igen höll vi på att röra ner mjöl. Jag fick hålla lite i henne för hon ville helst använda vispen, trots att den var nästan lika stor som hela hon. Efter lite övertalning nöjde hon sej med att stå vid sidan om och heja på istället. Efter jäsningen blev Panda lite förbryllad. Hon blev väldigt förvånad över att degen blev så stor, hon kunde inte riktigt förstå det där med jästen – eller fotpaketet som hon kallade det. Hon hade hela tiden trott att vi pratade om gästen, alltså herr O, och nu trodde hon att han var lite magisk som lyckades få degen att växa. Vi försökte förklara men hon tyckte bättre om sin version så vi lät det vara. Det blir nog konstigt nästa gång O kommer på besök, då får han kanske försöka trolla fram en kanin ur sin stickade toppluva.

Panda fick en egen degbit i sin nya Margretheskål som hon sen knådade och knådade. Skålen rymmer 1,5 dl och är helt underbar, hur skulle jag kunna motstå den? Panda blev väldigt glad för den och jag gissar att det kommer bli mycket bakande framöver. Jag önskar mej fortfarande en Kitchen Aid, efter lussebullebakandet insåg jag att degknådning och virkvärk går dåligt ihop.Det här är vad Panda gjorde med sin deg. Eller det är vad som var kvar när Panda blivit mätt. Hon gjorde två yttepyttiga lussebullar innan hon somnade om i bunken, hon hade ätit nästan en deciliter deg så det var inte så konstigt.

Sen var det helt plötsligt julafton

Panda var alldeles tokig på morgonen så hon fick öppna sin julklapp innan gästerna kommit, alltså gästerna - inte jästerna. Hon kastade sig in under granen och brottades lite med bocken innan hon väl drog fram sin klapp. Panda blev en aning paranoid kvällen innan när Mårten började skoja om att halmbocken får alla klappar som lämnats under granen för länge. Dåligt tänkt av honom för gissa vem som tvingade upp oss tjugo i sju...

När Panda fått av snöret var hon rätt nöjd. Hon sa att hon alltid önskat sej en riktigt fin huvudbonad så hon förstod inte alls varför hon skulle öppna själva klappen. Efter att ha fått den mycket eleganta bonaden på huvudknoppen började hon, om än lite motvilligt, dra i sin riktiga julklapp.

Den där motvilligheten varade i ungefär två hundradelars sekund sen sa det bara tjofräs! Som jag, och säkert många av er där ute, ibland glömmer är ju faktiskt en panda en slags björn och björnsidan kom verkligen fram nu. Kanske har pandor en mycket instinktiv känsla när det kommer till paketöppnande för det tog inte många sekunder innan pappret var avrivet och klappen framme. Undrar vad som hänt om hon inte blivit glad för klappen, då hade nog mina nya fina morgontofflor fått sej en omgång.

Turligt nog blev hon väldigt nöjd! Hon fick ett litet fikaset med tekoppar, lattemuggar, fat och till och med en liten sockerskål. Panda hoppade upp och ner av glädje ända till jag frågade henne om vi inte skulle bjuda någon på te och lussebullar, då rusade hon ut i köket. Ja, inte innan hon brottat ner halmbocken en gång till. För att han glott avundsjukt på hennes fina klapp sa hon. Jag hoppas att Mårtens skämt inte gett henne ett livslångt agg mot bockar, då kommer jularna här hos oss bli traumatiska i framtiden. Nästa år får det kanske bli en halmpingvin istället. Åh! Det vill jag ha! ^^ Ehm, vidare till Panda...

Panda bjöd lilla Tyra på te och lussebullar och jag hann precis ta den här bilden innan vi blev utsjasade ur köket. Vilka små flickor, panda som människor som isbjörnar, vill ha vuxna som tjuvlyssnar på deras fnittrande? Men inte oss emot, då hann Mårten och jag städa bort resterna efter Pandas paketpandemonium under granen innan släktingarna kom för att fira jul.

Vår julafton blev riktigt härlig med lutfisk och hemmakrossad senap och jag hoppas att du och din familj också haft en underbar helg. Ha en riktigt skön nyårsafton! Vi ses på andra sidan om inte tidigare!

Förra måndagen åkte AC, Monkan, Panda och jag iväg till ACs syster för att pyssla på hög nivå. Systern jobbar som förgyllare och vi vigde därför hela dagen åt att förgylla änglar. Underbart! Jag har aldrig gjort något liknande tidigare, jag har målat många gipsfigurer i mina dar men inte på det här sättet, och det var fantastiskt roligt. Timmarna flög förbi och innan vi visste ordet av det så var klockan sju och Panda, som annars varit väldigt glad och kreativ, började bli gnällig. Vi var alla väldigt koncentrerade men jag lyckades få några bilder på vårt äventyr emellanåt.

Först vill Panda visa hennes nya overall. Jag har bara sytt gardiner och liknande tidigare så det här var något helt nytt, jag måste säga att jag blev väldigt nöjd med (och lite imponerad av) resultatet. Panda själv är superlycklig och längtar bara efter snö, det hade varit så roligt att ta med henne ut på en pulkarunda.

Baksidan med utrymme för pandaöron och den lilla svansen. Jag får ta kort på henne när huvan är uppe.

Nu till pysslandet. Först skulle vi välja vilka änglar vi ville ha. Panda och jag kunde inte neka någon av änglarna så vi satt till slut med fyra stycken, alla lika vackra. Det blev lite stressigt men som tur var hade jag ju Panda till hjälp. Monkan hade sin lilla hund Moses med men han var inte alls lika hjälpsam som Panda, han låg mest under bordet och åt på en vante eller så smög han runt på spökjakt. Notera skumtomtarna i bakgrunden, vi hade laddat upp rejält som ni kan se! ^^ När man, som vi, valt alla änglar så skulle man välja färger. Jag ville göra tre i guld och en i silver, Panda ville helst måla alla vita med svart runt ögonen. Efter bara en liten diskussion om varför pandaänglar inte var en särskilt bra idé fick jag igenom mitt förslag. Jag tror nog att det var bäst så även om resultatet kanske varit lite spännande, eller möjligtvis lite Kiss-liknande. Så här såg änglarna ut efter första lagret viktig klegga. Man gick igenom många steg för att få ett bra resultat och här hade vi nog använt luslack. När vi kommit så långt var vi lite trött och då var det dags för fika för att få upp energin. Panda fick glögg och liten kaka och det blev nog några skumtomtar till. Jag blev förvånad att en så liten panda kan äta så många skumtomtar. Inte konstigt att hon sov hela vägen hem sen och att hennes mage kändes som om den var full av stoppning.

Så här såg det ut efter ett par steg till. Panda är faktiskt väldigt tålmodig när det kommer till pyssel. Jag kanske får lära henne att virka. Då kan hon hjälpa mig att provvirka mönster till boken. ^^

Till sist: en bild på en av de färdiga änglarna. Nu återstår det bara att lacka dom och sen ska de upp på något passande ställe. Det var ett väldigt pilligt jobb men det var lätt värt det, änglarna blev riktigt bra! Det var en nöjd och glad Panda som åkte hem från pysselfabriken.

Visst ja! Panda ville också passa på att visa den här fina mössan som systern stickat. Panda tyckte mycket om färgerna och det var väl egentligen bara storleken som var lite fel, annars hade den varit en perfekt julklapp till en liten panda.På onsdag ska vi baka pepparkakor och lussebullar och Panda har fått lite presenter som passar perfekt då! Det ska bli spännande!

Bara en pytteliten med ack så rolig uppdatering om boken.
Släppet har blivit framskjutet... eller bakskjutet, hitskjutet? Äsch!

Boken kommer redan i maj istället för till hösten!
Får jag höra ett gemensamt "hurra"? ^^

Jag virkar och fotar för glatta livet och hoppas fortfarande att du har förståelse för att jag ibland inte hinner blogga. Håll tummarna för att jag snart kan visa omslaget, lite som plåster på eventuella bloggsaknarsår.

Nu sticker Panda och jag på ett nytt äventyr, ett av pysslig natur den här gången. ^^
Hoppas du får en jätteskön dag!

Jag gjorde några söta små tändsticksaskar som jag sålde nere på bibliotekets pysseldag. Det var ett pilligt men roligt jobb och nästan alla såldes så det tar jag som att slutresultatet blev bra. ^^ Några stycken blev över så nu lägger jag upp dom här. Det finns fyra olika askar med en söt kompis på framsidan och en liten kommentar på baksidan. Askarna är lite mindre än vanligt, ca 3x5 cm.

Rosa monster - Du är mitt kärleksmonster
Tyra - Isbjörnar har också känslor

Panda - God jul önskar Panda
Grönt monster - Små monster behöver också kärlek!

Askarna kostar 10 kronor styck och sen tillkommer porto. Köper du en ask hamnar portot på 5.50, köper du mellan 2 och 10 askar blir portot 11 kronor. Skicka ett mail till order@foxypanda.se om du är intresserad, skriv hur många och vilka du vill ha. Det finns inte så många kvar så det är först till kvarn som gäller.

Jag har gått och blivit förkyld igen. Är det tredje eller fjärde gången den här vintern? Kommer inte ens ihåg längre. Det är därför jag är lite seg med uppdaterandet, det är så mycket skönare att ligga i soffan under en filt än att sitta framför datorn med kalla händer, som du säkert förstår. Panda har fått en present som hon gärna vill visa, tyvärr har jag inte tagit någon bild på den än så det får vänta till nästa gång. Men nu vet du att Panda pushar mig till att blogga så förhoppningsvis dröjer det inte så länge, hon kan vara rätt påstridig ibland. ^^