Pages

24 augusti 2009

Äventyr i Stockholm

8 kommentarer:
 
Tidigt en torsdagsmorgon i augusti packade ett glatt litet gäng in sig i bilen och begav sig av mot Stockholm. Det är en lång väg att köra och för att klara av en sådan resa är det viktigt att dricka mycket, att lyssna på bra musik och stanna till på vägen och fika. Första stoppet gjorde vi på Gyllene Uttern strax utanför Jönköping, vi åt goda frukostbullar och njöt av utsikten.

Ett par hjulvarv från uttern ligger Gränna och självklart åkte vi inom för att titta till polkagrisskapandet. Vi stannade till vid första bästa polkastuga och Panda blev alldeles tokig när vi kom in. Det var så mycket godis! Överallt fanns det klubbor, polkagrisar och lakrits och Panda ville provsmaka allt! Till slut lyckades vi slita loss henne från karamellhyllorna och kunde visa var dom lagar till godiset. Vi fick se hur man knådar degen och gör så att den blir randig och vilket mumsigt yrke det måste vara. Vi åkte därifrån med bilen full av godis och en sockerhög panda.

Väl i Stockholm började vi med en båttur runt Kungsholmen, vi fick se en massa fina hus och intressanta platser och Panda tyckte att det hela var mycket spännande.

På fredagen höll jag i två workshops på Kulturfestivalen och det var jätteroligt! Jag fick träffa en massa virkare, både nya och gamla, vuxna och barn, och det är alltid lika kul. Panda fick träffa en beundrare, söta Emilia, och var alldeles tills sig resten av dagen. ^^

Lördagen gick åt till att turista och vi hann med imponerande mycket. Vi shoppade loss i gamla stan och på söder, åt mumsig glass i Ben & Jerry’s glassbar, åkte tunnelbana och allt det på förmiddagen. Eftermiddagen och kvällen spenderade vi på Djurgården. Vi började med ett besök på fantastiska Junibacken. Jag vet inte vem som hade roligast, vi eller Panda, och jag rekommenderar alla att åka dit, även vuxna utan barn. Panda träffade en ny kompis där, dom hade ett djupt samtal om livet och träslöjd - han bodde nämligen i Pettsons lilla verkstad. Panda blev förtvivlad när hon insåg att vi inte kunde ta med honom hem, han satt nämligen fast i en glasburk. Han verkade nöjd med arrangemanget men Panda tyckte att det var jobbigt.

Till slut kom vi fram till en gigantisk mus som sprang omkring i en skog. Jag tyckte att den var lite obehaglig, jag gillar möss men inte när dom går upp till midjan, då har dom fått i sig något olämpligt. Panda blev störtförtjust och fick åka runt, runt till hon blev alldeles yr i magen, då köpte vi lite glass och gick vidare till Vasamuseet.

Panda var inte så imponerad av det gigantiska skeppet, hon undrade varför det hade vissnat. Då tyckte hon mycket bättre om dykarklockan, hon och pandapappa fick titta närmre på det och då bestämde hon sej för att hon ska köpa en sån till mej för att jag är så dålig på att gå upp i tid på morgonen. Dykarklocka - väckarklocka, visst kan det vara rörigt för en liten panda, men jag försover mej hellre varje dag än har en sån stående på mitt sängbord. Speciellt om Panda ska klättra upp och slå i den när hon tycker att jag ska gå upp och ge henne frukost.

Vi gick vidare till Skansen och började med en runda i deras härliga ”djurhus”. Panda träffade på några släktingar och ville så klart vara med och kramas. Hon var lite ledsen när vi fick gå vidare, jag tror att hon saknar att umgås med andra pandor. Jag vill gärna ta med henne tillbaka till Kina någon gång, tänk vilket äventyr det skulle vara!

Vi träffade på en massa olika djur på Skansen, den här lilla krabaten heter Lester Lemur. Han berättade att han är ganska trött på att jobba där på Skansen, ingen värnar om hans privatliv utan han lever som i värsta dokusåpan. Folk tittar på när han äter, när han kliar sej, när han sover, när han klättrar och när han sitter och ignorerar alla som tittar på honom. Här är en bild på honom när han ignorerar oss. Panda tyckte om honom trots att han var en butterapa, jag tror att det beror på att han har en så fin svans.

Efter en stund lämnade herr O och pandapappa oss för att gå vidare till Gröna Lund, de sa att de var sugna på att åka karuseller men jag tror nog att de var rätt trötta på att höra Pandas och mitt tjattrande. Vi bestämde oss för att stanna kvar för vi ville se alla de andra djuren också. Först träffade vi fler av Pandas släktingar, nämligen björnar. Tyvärr (eller som tur var) var dom instängda bakom väldigt tjockt glas och hur mycket Panda än ropade så kunde dom inte höra henne. Björnar, och det gäller alla sorter, är riktigt urdåliga på teckenspråk så efter ett par tappra försök att säga ”Hej, vad letar du efter?” (som såg mer ut som ”Jag är en grönlila knästrumpa”) gav vi upp och gick vidare.

Skansen är verkligen ett helt fantastiskt ställe! Jag vill åka tillbaka någon gång tillsammans med pandapappa och bara vandra runt en hel dag. Den här gången var jag lite sent ute, husen var stängda och jag fick nöja mej med att se utsidan. Tur att djuren inte bryr sej om öppettider, dom var pigga och glada ändå.

Efter en kort promenad stötte vi på en älg som låg och vilade middag, det enda djuret som inte var särskilt piggt. Han var helt ointresserad av oss och fnös bara lite åt våra försök att fånga hans uppmärksamhet. Jag tycker nog att skogens konung hade lite väl tråkig attityd.

Då var sälarna roligare, det verkade nästan som att dom tyckte om att ha publik när dom simmade runt i sin fina bassäng. Panda och jag stod länge och tittade på när dom simmade runt, runt för att sedan plötsligt sticka upp nosen och fnysa lite precis där vi stod. Underbart! Sist men inte minst hittade Panda sitt drömhus, ett alldeles eget palats med rött tak och allt. Jag håller verkligen med om att det är fantastiskt men jag skulle inte vilja bo inne på Skansen och leva som Lester. Jag tror inte att Panda vill det heller för hon följde med mej till Gröna Lund utan protest.

Dagen började gå mot sitt slut och varken Panda eller jag var sugna på att åka några karuseller, vi tog lotter och försökte vinna en liten kompis till henne istället. När inte det fungerade och det till slut började regna bestämde vi oss för att åka hem till hotellet igen. Pandapappa och herr O var helt slut efter deras timmar på nöjesfältet så efter ett sista försök på lyckohjulet (där herr O faktiskt vann 3 kg bilar) vandrade vi bort till tunnelbanan. Panda pladdrade trött på om alla söta djur vi träffat och alla fina hus hon sett och när vi äntligen kom till hotellet igen somnade vi alla direkt, det hade sannerligen varit en händelserik dag.

Hemresan gick på något konstigt sätt väldigt fort, kanske för att vi hade mängder med bilar och polkagrisar att mumsa på, och det var härligt att komma hem igen. Stockholm bra men hemma bäst! ^^

8 kommentarer:

Martina sa...

Vilken underbar resa ni verkar ha haft! :) Kram!

Viktoria- ♥s t j e r n f a l l♥ sa...

Ni ser ut att ha haft en underbar resa! :D

Emilia sa...

hrm... jag kunde liksom sett bättre ut på fotot. Men kul att ändå vara söt!

+ att jag knappt kan vänta tills nästa panda äventyr!

Hulda sa...

vilken resa Panda fick. Jag bara älskar att läsa om Pandas ävertyr :-D

jojohanna sa...

När kommer Pandas alla äventyr som barnbok? Ditt nästa bokprojekt kanske...

Monica Hansen sa...

Vilka härliga bilder, Panda! Sött som socker:)

Hawk and Weasel sa...

Men gud vilken söt panda och vilka fina bilder! Väldigt rart när den tittar på de andra björnarna!

Jag har mest virkat lite folk jag känner och fluffiga fåglar, men nu måste jag nog göra lite större grejer...

Johanna Englund sa...

Ohh... så kul ni verkar ha det.Panda 6 du hade det verkligen kul + panda kommer säkert någongång få se min panda & då kan de ju bli vänner.
Kram
Johanna & pandalina

Related Posts with Thumbnails