Panda praktiserar

Sedan sommaren har jag ett virkariat i en butik här i stan och jag trivs superbra. Jag trivs så bra att jag med allt prat här hemma övertygat Panda om att det är världens bästa arbetsplats och hon har länge tjatat om att få följa med. I onsdags var det så dags för Pandas första praktik och hon studsade upp på morgonen redo att gå till jobbet.

Pandas första uppgift på sitt nya jobb var att prismärka en hög med böcker. Det flöt på i ungefär två böcker och sedan tog nyfikenheten överhanden. ”Vad handlar boken om? Finns det några tigrar i den? Kan vi köpa en att läsa hemma? Får jag vika origamitranor av den?”

Vi läste lite i boken men hon var inte så imponerad. Inte så konstigt egentligen, boken handlar om bruksföremål i keramik och vilken panda har väl någonsin haft ett intresse för keramik. Panda tittade lite slött på några sidor och undrade varför någon ätit upp all mat på tallrikarna, hon kunde inte för sitt liv begripa varför någon skulle vara intresserad av att titta på tomma tallrikar. Vem blir glad av det när man gillar mat, tyckte hon. Jag behöver nog inte skriva att Panda inte ska följa med på keramikutställningen jag ska på ikväll. ^^ Notera förresten Ny på jobbet-lappen hon har på sig, den var mycket viktig enligt henne.Förtjusningen över att få klistra lappar på saker gick snabbt över och vi gick vidare till nästa uppgift, att köra ut varor på lagret. Biiip biiip, tut, tut och vrooooom lät det hela vägen ut på lagret och Panda var mycket stolt över att hon inte krockade en endaste gång. Att varenda människa i hela huset hörde oss hade hon minsann inget emot och incidenten med den lilla tanten som fick fly för sitt liv och kasta sig in bakom en soptunna låtsas hon inget om. Vilken himla tur att pandor inte får ta körkort i Sverige! ”Ooooooh, kan jag få ett par nya skor? De är så fina och stora att jag kan sova i dom! ” Det är trevligt att köpa skor men jag vet inte om det där är rätt argument... Galoscherna var dessutom ungefär 40 storlekar för stora och när jag berättat att det mest är äldre män som köper sådana var hon inte lika intresserad längre. Panda är ju en tuff tjej, inte en gammal galosch! ”Men vad gör mina kompisar i ett akvarium?!” Panda har alltid undrat var alla amigurumis som lämnar vår lägenhet tar vägen och jag tror att det här kom lite som en chock för henne. Där stod dom, i en glasmonter i en butik utan någon mamma eller pappa som ville ta med dom på äventyr. Det värsta är att hon har helt rätt och det är precis därför jag har så svårt för att lämna bort mina små kompisar. Det är lika sorgligt varje gång. Jag förklarade att det är lite som en djuraffär, dom måste bo där ett tag för att hitta ett nytt hem till slut. Då kändes det genast lite bättre för oss båda. Det dröjde inte länge innan hon hittade den gigantiska lådan där det står ”glass” på. Med snabba men pyttesmå pandasteg rusade hon dit. ”Ooooh, glass, glass, glass” sjöng hon men slutade abrupt när hon klättrat upp till kanten. ”Varför ligger det böcker i frysboxen?” undrade hon. ”Och varför handlar dom inte ens om glass? Det är fult att luras!” Jag kunde inte annat än hålla med och fick locka med paketinslagning för att avleda henne. Paketinslagningen var det bästa med hela dagen enligt Panda. Hon fick klippa och tejpa och leka med snören. Vad klår väl det? Lite pyssligt var det allt men till slut satt pappret där det skulle och alla fingrar satt kvar på händerna. Lite päls hade dock lossnat när tejpen levde sitt eget liv men det glömdes snart bort, rosa snöre har den effekten.

Panda valde det finaste snöret vi har. Det ROSA! ”Rosa snöre gör mej glad, jag kan knyta varje dag! Rosa snöre på din sko, gör dej härligt glad och go.” Hon är en riktigt poet ibland. Dikten tog bort fokuset från själva snörandet och snart hade hon trasslat in sig nått förskräckligt. Det blev ett enda randigtpaketochpandasnörihopande av hela grejen och jag fick trassla ut henne. Hon såg väldigt glad ut ändå, det var en mycket spännande händelse.

Till slut var paketet klart och jag har nog aldrig sett någon vara så nöjd med någonting förut. Vi borde nog alla vara lite mer som Panda där, njuta mer när vi gör något riktigt bra. Se så krampaktigt lycklig hon är över sin prestation. ^^ Efter allt jobbande hade Panda till slut ingen energi kvar så hon spenderade de två sista timmarna med att titta på LolCats. Överlag gick dagen bra men jag tror att Panda får stanna hemma nästa gång jag jobbar, hennes arbetsmoral är helt enkelt lite för låg. Det viktigaste var ändå att hon hade roligt och det målet nådde vi med råge! För dig som gillar Panda lite extra mycket finns det nu en kalender med bilder från hennes äventyr. Kalendern är för 2009 och det är två månader på var sida. Panda har själv valt ut bilderna och klippt och klistrat ihop hela kalendern, det är därför vi är så väldigt sent ute. Kalendern kostar 65 kronor (porto ingår) och är du intresserad är det bara att skicka ett mail till order@foxypanda.se Det finns bara tre kalendrar så det är verkligen först till kvarn som gäller.

Hoppas du får en riktigt skön helg!