Det här är isbjörnsflickan Tyra. Hon är nästan 30 cm lång från tårna till öronen och väldigt kramig. Hon förbereder sig redan inför vintern och därför har hon på dig en isblå halsduk. Kanske ska hon få ett par passande vantar också.Tyra är väldigt nyfiken och hon gillar att lära sig nya saker. Här står hon faktiskt helt själv.Hon älskar glass och kan äta en halv liter själv utan att ens få ont i magen. Favoritsmaken är vanilj, gärna med lite hallonsås till. Se så förväntansfull hon är. ^^Panda och Tyra blev kompisar direkt och Tyra fick en inbjudan till kalaset i helgen. Jag tror att vi kommer ha hur roligt som helst!

För ett par veckor sen virkade jag en amigurumi till en kille som älskar Yoda. Älskar är visserligen ett väldigt starkt ord men han har bytt mellannamn till Yoda så jag tror att det beskriver relationen rätt bra. ^_^ Du känner kanske igen munkfiguren, jag virkade en för ett bra tag sen och den bor nu i USA.

Munkfiguren var, sitt utseende till trots, egentligen inte baserad på Yoda och saknade därför öron. Det fick jag ju lösa. Så här är Yoda... med öron! Dom får till och med plats innanför huvan. Människo-Yoda blev väldigt nöjd!

Min måndag har varit lite sorglig. Mitt favoritmonster Zepplon flyttade hem till sin nya pappa idag och det blev ett tårfyllt förväl. Zepplon fick med sig sin favoritstrumpa och jag är säker på att han kommer få det bra. Panda och jag har det värre, många av våra kompisar har flyttat senaste tiden och vi är båda lite nere.Jag är dock säker på att allt kommer kännas bättre snart, Panda har nämligen fyllt år och i helgen ställer vi till med kalas. Pandas första födelsedag, det måste man ju fira! ^_^

När lilla Astrid var färdig och överlämnad fick hon som sagt åka på utflykt upp till Stockholm. Där uppe träffades hon Lotta Olsson, författaren av Morris-böckerna, och de blev vänner direkt. Lotta undrade om jag kunde virka upp hennes lille barnboksfigur också och jag tackade så klart ja. Vem kan väl motstå lille Morris? Så jag satte igång...

Det gick väl inte helt smärtfritt, det där. Morris och jag hade en lite turbulent tid tillsammans, ibland ville han inte riktigt samarbeta och jag får väl erkänna att var väl lika tjurig som honom vid de tillfällena. Till slut blev han i alla fall färdig och nu när han har flyttat så inser jag hur mycket jag faktiskt tycker om honom. Han är väldigt saknad här hemma, Panda kan inte sluta tjata om att hon vill ha en hundvalp. Han är en riktig liten charmör, den där Morris, hur busig han än är. ^^

Det här är Morris Han är en väldigt söt liten hund

Jag tror minsann att han längtar hem till Morris-mamma

Han kan också stå på framtassarna. Det var lite oväntat...Morris i sitt nya hem. Han kollar in omgivningarna på säkert avstånd, kamouflerad av en krukväxt.

Detta foto: Ulf Nilsson (Morris husse)

Hunden Morris © Lotta Olsson/ Maria Jönsson
Design: Mia Bengtsson

I början av sommaren fick jag ett mail från författaren och illustratören Maria Jönsson, som bland annat illustrerat böckerna om hunden Morris. Hon har också skrivit och illustrerat två böcker om spyflugan Astrid och nu undrade hon om jag kunde tänka mig att virka upp denna lilla flugfröken. Jag tyckte att det lät som en rolig utmaning, jag har ju aldrig virkat något liknande, så jag satte genast igång. Astrid har sedan länge flyttat hem till sin flugmamma och hon har till och med hunnit med ett äventyr upp till Stockholm. I tisdags kom den andra boken om Astrid ut, Spyflugan Astrid flyger högt, och det firades med ett flugparty i Höganäs.

Hej, jag heter Astrid!

Jag har fräknar och rosiga kinder.Det här är den nya boken om mej. Ja, och så lillebror... förståss.

Spyflugan Astrid © Maria Jönsson
Design: Mia Bengtsson

Först av allt vill jag bara tack för alla fina mail och kommentarer jag fått den senaste tiden. Det är så roligt att höra ifrån folk som läst artikeln och sedan hittat hit, och från andra som brukar läsa bloggen och som sen köpt tidningen. Det är tydligen en del av er som har köpt tidningen för första gången, för ni är väl egentligen lite yngre än målgruppen, och det är riktigt häftigt att ni vågar trots stirrande butikspersonal. ^^

Den här sköldpaddan virkade jag till en tjej som gillar rosa. Det var lite spännande att testa det här mönstret med andra färger, det ska jag göra snart igen. Jag tycker att slutresultatet blev väldigt bra.

En annan roligt amigurumi som blev klar den här veckan är Herr Mullvad från boken Det var det fräckaste av Werner Holzwarth. Boken handlar om en mullvad som tittar upp ur sitt lilla bo och får en bajsklutt på huvudet och det är början på en spännande jakt på kluttläggaren. ^^

Bajset sitter fast med kardborre så att man kan ta bort det när mullvaden inte vill mer

Glasögonen fick jag böja till av en bit ståltråd